Kimsan

Ibland undrar man varför man reagerar som man gör, tänk om man hade vetat svaret. Jag tror att man inte gör så mycket på impuls, utan att det undermedvetet är uttänkt. Jag mår för tillfället bra, inte så mycket tungt som hänger över en.ÄVEN om det är en hel del!  Jobba nu tors-mån. Sen hämta flickan rosa-bus på tisdag.. längtar enormt!

Känner mig helt vilsen i mig själv ibland, hur ska man kunna stötta andra om man inte ens kan stötta sig själv?  Hur ska man kunna finnas där för andra om man inte finns där för sig själv?

Nu när man varit ''ledig'' ett tag har man hunnit reflektera över en hel massa saker, som varför vissa saker bara händer mig? varför hamnar just jag o konstiga situationer? Känns som alla som känner mig, känner en del av kim. Men vissa känner till hela historien, ibland känns det skönt ibland känns det hemskt. Varför är det så? Det borde vara skönt att någon vet, någon förstår... men så är det alltså inte...

Känns som jag måste göra det som jag funderat på ett tag, känns som tunga saker som hänger där bara MÅSTE man ta tag i nu.. det är alldeles för mycket som bara hänger löst. meningsfullt att bara titta på när livet bara susar förbi!?

Jag upplever bara denna dagen en dag i mitt liv, en ända dag i hela mitt (långa eller korta) liv. Så då är det nog dax att göra den till något bra, ta kontrollen och reda upp allt skit! Hatar när bara saker ligger.. för de har en tendens att göra det, för länge ibland! handlar inte om att ha kontrollen över livet, utan att använda den!

Dax att blöta ner sig i duschen!
Pussokel!


Smillis och kampen!