Kimsan

Vad är egentligen normalt? Vem bestämmer det? Vad är gränsen för att vara onormal? är det så att om man är udda i just det sällskapet man befinner sig i för stunden så är man onormal i gruppen? Men i resten av omvärlden?

Tänkte på en sak igår när jag jobbade.. Nog för att det finns knäppa brudar, men sen när blir 8+8=19? aldrig.. stackars mupp!!

Var en kille och en tjej igår, det var säkert 25års åldersskillnad o dom var tillsammans? Är det onormalt? Eller är kärleken blind? Vad är egentligen för mycket? Eller är det olika i betrakarens ögon? Skillnaden kanske ligger i hemförhållandena? För vem säger egentligen vad som är normalt? Är det normer man får hemmifrån? Eller är det det som samhället gör att det blir?

Åker man snart på klassresa, tänk imorn vid den här tiden bär det av.. Spännande? njaa.... Sen hem och iväg med loppan til djursjukhuset.. Det är också en sådan sak som jag tänker på ofta. Om en människa är jätte sjuk får den ingen dötts hjälp i svergie, för det anses ine var humant. Även om personen lider enormt! Sedan ska jag få ta beslutet om min häst ska leva eller inte. Jag kan aldrig avgöra det, även vad vetrinären säger. För han kan inte säga
-Kim, jag har skit ont.. Jag vill somna in!
Då måste jag ha det på mitt samvete, jag måste besluta vad någon som inte kan prata vill. Det är inte lätt. Men man får göra det bästa av situationen. Man måste nog lita på den där magkänslan..

nej nu mina kära bloggläsare är det dax för frukost med familjen bus.. ;)

Skepp o hoj!