Älskade Säbys Blixten! R.I.P

Ibland är livet verkligen inte rättvist. Ringde upp blixtens familj nyss, haft otroligt dåligt samvete för att jag inte hört av mig på länge, då det varit otroligt mycket i mitt liv senaste tiden.
 När Eva svarade i luren, tackade hon först för julkortet, sen kom det…

-kim,  Blixten är död.

Han avlivades förra våren. Ännu en ung själ som kommer till de evigt gröna ängarna. Jag saknar han så det gör ont, och känslan av att inte tagit farväl är kvävande. Tydligen hade han haft så ont att han inte kunde lyfta sina ben. Mitt hjärta blöder verkligen nu. Och jag hade inte ens tid att komma och hälsa på, jag svek honom. Jag skulle varit där, man ställer ju upp för de som ligger en varmt om hjärtat. Men jag visste inte att han led!

Just nu är jag väldigt ledsen, tårarna rinner ner längs mina kinder, mitt hjärta gråter. Ännu en gång har någon som betytt mycket för mig i mitt liv lämnat mig kvar.

Jag vet man kan inte göra saker ogjort, men ibland önskar man att man kunde det, mer än andra gånger.

RENGNBÅGSBRON

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

Älskar dig blixten!

 ...älskade blixten


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0