Tankspridd...
Om man ständigt blir påmind av något man helst vill glömma, är det då meningen att man ska förevigt komma ihåg det? Kommer man någonsin kunna släppa det, och ska man försöka släppa det, eller bara inse att ödet kanske bestämt en väg för mig..
Jag undrar ibland varför man kommer ihåg vissa saker så klart.. och vissa saker glömmer man direkt. Känns som jag måste göra ännu ett svårt val, och det känns jätte tungt! Drömmer mardrömmar, samma dröm natt efter natt... Riktigt tungt! Men det som känns skönt är att jag egentligen inte kan påverka vad som händer. Skum känsla, både bra och dålig på samma gång, maktlös med för och nackdelar helt enkelt.
Om man ser en parkbänk, ger det mig ett minne. Och solnedgången en annan. Men hur ska man kunna se saker som påminner en negativt? Inte så att man bara kan undvika att se vissa saker och platser. Möjligen om man flyttar in i en iglo... Knappt då. Känns som jag måste peppa upp mig lite! Ta tjuren vid hornen, och helt enkelt slåss tillbaka! Jag undrar verkligen vad som är rätt ibland, och hur ska man veta det? Hoppas magkänslan och samvetet får stå till svars för det,iallafall det jag går på. Kanske borde vara någon annan känsla man ska gå på?
Känns som alla människor har en svaghet, en dålig sida. Så ensam behöver jag ju inte vara!
Nej powernapp nu inför nya ''beck'' filmen på bio ikväll!
Pussokram skumbanan!
Talangfulla konstnärer?
Borde överväga körkort?knappast med denna !!
Ojojoj, vilken fantasifull lekmojäng!
